Stötvågsbehandling

Vad är stötvågsbehandling? Stötvågsbehandling är en väl beprövad och vetenskapligt bevisad behandlingsmetod effektiv för skador och besvär i senor och muskelfäste. Tryckvågorna med ett givet tryck och frekvens stimulerar ytlig eller djupare liggande vävnad, vilket lindrar smärta och stimulerar läkningsprocessen. Andra benämningar på metoden är: shockwave therapy, ESWT eller tryckvågsbehandling.Forskning visar att stötvågsbehandlingen ökar ämnesomsättningen i vävnaden, vilket bidrar till att en läkningsprocess sätter igång. Stötvågorna kan även bryta ner förkalkningar och ärrvävnad i senor och muskelfästen, vilket man tror är orsaken till många kroniska besvär.

I mitten av 90-talet började metoden användas inom idrottsmedicinen. Sedan dess har både metoden och utrustningen utvecklats och visat sig ge väldigt bra resultat på många ortopediska tillstånd.

Stötvågsbehandling är lämpligt vid bl.a. följande tillstånd:

  • Tennis- eller golfarmbÃ¥ge
  • Kalkaxel
  • Seninflammation i axeln
  • Trochanterit
  • Hopparknä
  • Löparknä
  • Benhinneinflammation
  • Hälseneinflammation
  • Hälsporre – Plantarfasciit
  • Piriformissyndrom
  • Frusen skuldra (frozen shoulder)

Hur går en stötvågsbehandling till?

Undersökning och bedömning: Innan stötvågsbehandlingen påbörjas tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en undersökning för att säkerställa diagnos och skadelokalisation.

Behandlingsprocedur

Patienten sitter eller ligger och handmunstycket placeras på huden över området för skadan. Ett vattenbaserat kontaktgel mellan munstycke och hud används för att bättre tillvarata tryckvågorna. Med ett givet tryck och frekvens bearbetas sedan området. Behandlingen tar ca 5-10 min och upprepas med ca en veckas mellanrum. Totalt brukar 3-6 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

Gör det ont?

Stötvågsbehandlingen kan göra ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa  kan ett mindre blåmärke eller rodnad i behandlingsområdet uppstå. Likaså kan man få något ökade besvär ett par dagar efter, men detta är sällsynt. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt. Använd då tabletter som inte är antiinflammatoriskt verkande. Panodil eller Alvedon (paracetamol) går däremot bra.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling

Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet eller belastning av behandlad vävnad det närmaste två dygnen efter en behandling. Man bör inte genomgå någon annan behandling parallellt, som exempelvis behandling med kortisoninjektion eller blodförtunnande medicinering av starkare dos. Personer med uttalade hjärtbesvär samt ökad blödningsbenägenhet skall inte behandlas med stötvåg. För optimal effekt bör inte inflammationshämmande medicin ha intagits de senaste dagarna före behandling samt inte under pågående eller direkt efter avslutad behandling.